paleochora kreta

Touchdown Nacka – hemma från Kreta

Det blev visst inga fler uppdateringar från Kreta och Paleochora. Datorn har legat nedpackad i sitt fodral i en låda i hotellrummet, och jag har knappt tänkt tanken att ta fram den. Ibland kan jag bli sugen – att plita ner ord i farten är min återhämtning, terapi och egentid – men jag har varken haft tillfälle eller knappt ens sug. Vi har varit många den här semestern, och alltid haft något att göra. Helt självvalt, såklart. Fullt fokus på semester och allmän lättja, och det har varit så skönt! Som jag njutit av den här resan, med allt från sandstrand till klippbad, från bygränder till mopedutflykter, från umgänge med alla till häng bara några få, från lugna stunder till träning och den långa vandringen i Samariaravinen jag äntligen fick njuta av. Paleochora var en riktig pärla – vilket jag såklart kommer att skriva mer om, och vi har haft så himla, himla bra. 

Mobilbilds-bildbomb? Vi säger så.

Nu landar vi hemma i Nacka några dagar. Den här semestern skiljer sig från våra vanliga då vi oftast lämnar hemmet ungefär dag ett på semestern och sedan inte kommer hem på 4-5 veckor. Nu gör vi flera stopp mellan varven hemma, och jag kan för ovanlighetens skull omfamna även det. Det kan göra mig rastlös och jag kan känna att sommarkänslan lite försvinner – vi är dåliga att känna fullt ”semester mode” hemma, men i år känns det skönt. 

De dagar vi hade hemma mellan Mallis och Kreta var det riktigt dålig väder, och jag tror vi alla omfamnade det. Lade tiden på att chilla och att se på Chernobyl på HBO. Har ni inte sett den så kan jag verkligen rekommendera den! Otroligt gripande om allt från vad som verkligen hände och skulle kunna hänt till hur det hanterades och såklart med en personlig vinkel på det för att beröra lite extra. Vi kunde inte slita oss de 5*1 timmarna. Jag vet inte om jag skulle vilja åka dit – det känns klart scary fortfarande… men det ska vara lugnt och är ni nyfikna så har Gunilla på 4000 mil nyss varit där och skrivit en hel del om det – läs allt om Tjernobyl hos henne här. Väldigt intressant läsning om ett annorlunda resmål, som tveklöst fått ett uppsving av serien. 

Även denna mellanlandning ska det bli dåligt väder, och jag som den höstmänniska jag är har inget emot några dagar med mysigt inomhusliv (eller utomhus i lite mer rusk) som omväxling. Fast, i själva verket kommer nog tiden springa iväg med mest fokus på tvätt och ompackning. Snart börjar nästa semesteretapp, och den blir en rejäl kontrast men en välkommen sådan. Omväxling förnöjer, osv. Vi inleder i Dalarna (inledningsvis utan Henke som blir hemma och jobbar) och sedan jobbar vi oss västerut mot fjordar och vidare norrut mot fjäll. Jag längtar så efter fjäll nu! Känner dock att jag ännu mer kommer att kunna omfamna dem när jag har fyllt kroppen och sinnet med sol och värme. 

Hur har du det?