Det har svängt rejält de sista dagarna, eller sista tiden rent allmänt. Att gå från sommarsemester där man konstant lever ihop som familj till att återvända till vardag med vardagar på varsitt håll och därpå kvällar fyllda med olika aktiviteter för alla familjemedlemmar är en rejäl omställning, men rätt härlig ändå. Barnen har gjort sin första fulla skolvecka och det verkar flyta med starten i 5:an för Stella och 3:an för Max. Så stora barn – men Meja som inlett näst sista året på förskolan håller oss kvar i hämtningar och lämningar och maten på bordet 17.30 ett tag till. Och gosiga kramar och behov att vara nära ungefär hela tiden. Lika så väl det – jag har inte helt lätt att gå från småbarnsmamma till tweeniemamma har jag insett. Hos oss har det svängt så snabbt, och samtidigt som det är härligt med stora barn som liksom skapar sitt så upplever jag distansen för stor för snabbt. Ska det vara så?
Förra veckan gick också i förberedelsernas och fixandets tecken, för i helgen har det firats stort. Henke fyllde 40 i lördags – hipp hurra! – och vi inledde firandet i fredags. Då kom Henkes föräldrar från Småland och mina från Dalarna, hans syster med familj från västerort och min bror med sitt gäng från Dalarna. 17 pers och en lång middag med presenter och härligt umgänge. Att få ihop alla så, med barn från 3 till 15 år och inte så lite maxade kalendrar och alla utspridda i olika delar av landet är inte så bara och det var så oerhört kul att vi fick ihop det!
En resepresent till en 40-åring
Så mina presenter? Jag gav en grym multisportklocka som gör mig själv avundsjuk – en Garmin Fenix 5x plus sapphire, som jag läst mig till och fått rekommenderat som top notch. Henke tränar en hel del och är på berg (helst med skidor på) och på golfbanor (inte lika ofta som han kanske skulle vilja dock) och springer långt och ofta, så det känns som att den har många användningsområden. Och, som komplement till hans vanliga som är ytterst fin men inte särskilt sportig. Möjlighet att lyssna på musik utan mobil med och såklart vissa smartphonefunktioer.
Men mest gav jag en resa.
Resor för olika typer av personligheter
Jag letade länge och var väldigt inne på att ha hela bokningen klar. Kanske var Tel aviv i slutet oktober ännu mer min dröm än Henkes, men ett ställe vi pratat om länge och som skulle vara så kul. Men, så hade jag lite svårt att hitta de perfekta biljetterna och istället gav jag några alternativ. Inte lika många som antalet intressen, men något för flera av personlighetsdragen.
Upplevaren – Tel aviv, Israel
En långweekend i Tel aviv lockar, och vi skulle få med oss vänner. Norwegian flyger direkt och tajmar man väl är priset fullt överkomligt. I Tel aviv får man storstad och strand, kultur och historia.
Gourmanden – San Sebastian, Spanien
San Sebastian känns som gourmetstaden nummer 1, med otaliga klassrestauranger. Kanske bör man vara sugen på surf eller så för att verkligen få ut maxat av San Sebastian, men att det skulle bli en lyxig helg med massor av god mat råder det ingen tvekan om.
Nebbiolofantasten – Piemonte, Italien
Och så var det ju det där med gott vin och inte minst då Nebbiolo som Henke är lite extra insnöad på. Till Piemonte åker man gärna under hösten, när det är skörde- och tryffelsäsong. Med boende på fina vingårdar kan man få en resa med både lyxkänsla och god mat och dryck, och härliga kanske skönt krispiga långpromenader – följt av någon timme i en varm jacuzzi med utsikt över vinranksfält. Ser jag framför mig, vill säga.
Fjällvandraren – Abisko
Okej, vi kanske inte är några fjällvandrare egentligen – eller än, men dock fjällälskare med sug på mer. Abisko lockar, förstås, och tidig höst på fjället med dagsvandringar och boende med riktiga middagar på fjällstation skulle passa oss båda utmärkt.
Alla resor ovan var sådant som skulle kunna göras nu i höst, och barnvakt var säkrad… men så fanns en ytterligare kategori som behöver vänta till om ett halvår eller mer…
Lyxskidåkaren – några olika alternativ
Skidåkning är ju trots allt Henkes absolut största intresse, utan konkurrens. Jag kan tycka att det känns tråkigt att ge något som ligger så långt fram i tiden, men samtidigt; den som väntar på något gott. I skidkategorin finns tre alternativ;
Lyxvarianten i Sverige – Meteorit, Riksgränsen med heliski
Riksgränsen är fantastiskt och speciellt, och med boende på Meteorit bor man extra bra (för jag tror inte budgeten fullt håller för ultimata lyxstället Niehku) och med grym mat. För att maxa upplevelsen skulle vi spetsa med helikopterlyft någon eller några dagar.
Topptursupplevelsen – Låktatjåkko
Jag har hört mycket gott om Sveriges högst belägna fjällstation; Låktatjåkko på 1228 möh. ”Låktatjåkko är inte bara Sveriges högst belägna fjällstation, det är även en perfekt bas för toppturer i en spektakulär terräng med långa åk.”, som Åka skidor skriver, och att stället med några sängplatser drivs av två tjejer med passion för mat känns som en ljuvlig kombination.
Glass och maräng – italienska alperna med offpistfokus
Att åka skidor i Italien är speciellt – inramningen blir alltid så härligt i detta land av livsnjutare – och i Champlouc får man riktigt bra offpist även liftburet.
Vad han valt av de fem alternativen? Well. Det är uppenbarligen en skidåkare jag är gift med. Vilken av de tre är ännu lite oklart men det får sätta sig inom kort. Jag ser fram emot att boka och ha en mer konkret plan och en resa med denna man (och inga barn) att se fram emot.
Barnen gav upplevelser att göra själva med sin pappa. Stella bjuder på bio och middag, Max tar med honom till Pinchos och på EM-kval Sverige-Spanien och Meja vill åka rutschkana i massor på Gustavsbergsbadet. Alla hade tänkt länge och väl, gullungar!
En 40-årsfest på en partypimpad altan
Så kom lördagen, och på tidig kväll strömmade runt 55 personer in och fyllde vår altan som med små insatser gjorts om till ett venue för fest. Det blev en lika sen som rolig fest med mingel, sushi & sliders, dans och ett och annat bad. Så härligt!
Så nu är han rejält firad, min fina man, med ”sommarens sista fest” som han skrev i inbjudan och som kom att stämma så väl en ytterst varm augustikväll.
Söndagströtthet och rese-pepp på fina Clarion Hotel Arlanda Airport
Vi var förstås rätt trötta på söndagen båda två, trots att vi sov extra gott på Elite Hotel Marina Tower. Det är mitt bästa lifehack i kategorin fest; att om man kostar på en stor fest kan man lika gärna kosta på en hotellnatt också, och så ta hjälp med städning och komma hem efter sovmorgon och hotellfrukost till ett städat hem. Känslan är priceless!
När alla barn efter en sensommardag vid poolen lagts för kvällen (och den nyblivne 40-åringen likaså), tog jag mig istället ut till Arlanda för att börja Sydamerika-äventyret.
Jag och Annika checkade in på Clarion Hotel Arlanda Airport för att få en skönare start på resan med sin orimligt tidiga avgångstid. Jag har aldrig gjort så tidigare utan mer känt att det bara är ett extra moment, men alltså. Det var så skönt! Vi kom i stämning av utsikten över landningsbanan och alla plan och sov extra skönt de timmar vi fick med en tryggare känsla i att komma upp i rätt tid.
Och så ringde klockan vid 04 och vi åkte ner och gick in i terminalen för att boarda KLM-planet mot Amsterdam och vidare till Quito. Det kommer det mer om, i massor kan jag lova!