Vi hade lite svårt att bestämma vad vi skulle göra vår sista gemensamma semestervecka, och jag hade gärna stannat längre än en knapp vecka i Åre – men hem behövde vi. I början av veckan vinkade vi nämligen av Stella på ett flyg till Gotland, dit hon åkte för att hälsa på en kompis vid dennes sommarställe. Nog för att vi för första gången släppte iväg henne på flyg själv redan när hon var under 6 år, men då var det med assistans och till farmor och farfar. Under coronan har SAS tagit bort assistans för barn över 12 år och med just den födelsedagen en vecka bakom sig var det således eget ansvar i genomförandet och till en klasskompis (med familj) på det – är så imponerad ändå. Så där var hon denna vår sista semestervecka. Levde förstås drömmen, med två kompisar på ett härligt sommarställe och toppat av häng i Visby och på Tofta. ”Vi gick själva och käkade lunch på beachcluben. Jag tog en ryggbiff”. Alltså. De hon brås på..? Hehe. Drömmen, var det.
Själva hängde vi hemma i ett par dagar, och sedan åkte vi till våra vänner på Vindö längst ute på Värmdö. Och vilka dagar vi fick! Semesterkänsla maxad och skärgårdskänslan likaså, när vi hade bästa umgänget, grymt god mat och som grädde på moset ett par dagar ute på båt.
Finnhamn krog – en skärgårdsrestaurang med mäktig utsikt på mysig ö
Finnhamn är en ö i norra skärgården, och där ligger mysiga Finnhamn krog. Vi åkte dit en rätt blåsig dag för att äta en härligare lunch, i bästa brygginramning med utsikt över skären. Finnhamn krog har en ljuvlig takterass och krogen har en mindre men helt okej lunchmeny. Stor Skagen för vuxna och pasta och köttfärssås för barn gick hem.
Vi anlände med båt och lade till vid bryggan nedanför krogen. Det går också att åka till Finnhamn med skärgårdsbåt.
Vi tog en kort promenad efteråt – ungefär så lång som rastlösa barn och semester-och-vinlunch-chill föräldrar orkar med. Konstaterade vacker utsikt vid vandrarhemmet och roades länge vid den allmänna äventyrsbanan.
Kommentarer och tips om Finnhamn säger att gårdsbutiken Idholmens gård är ett måste att besöka och att gästhamnen lämnar en del att önska i service. Jag skulle gärna komma tillbaka och knata runt mer!
Båt-nostalgin…
Drömmen om att återkomma till skärgårdens gästhamnar ändå. Vi har haft båt en sommar. Året var 2007, vi bodde på Liljeholmskajen och fick båtplats på mysigaste klubben en kort bit in i Årstaskogen och således en flytande trädgård 10 minuters promenad hemifrån. Vår Flipper 620 var inte direkt ny, men för oss oerhört mysig. Vi älskade båtlivet, noviser som vi var till trots, och efter en lång och härlig sommar med mycket skärgård så sålde vi den med en tanke om att byta upp oss. Men, livet tog lite annan sväng och när en utlandsjobbsperiod i New York kom att vänta och Stella flyttade in som ett frö i magen så la vi de där båt-tankarna i lådan ”någon annan gång” och så har det varit sedan dess. Kanske börjar ”någon annan gång” närma sig, när vi nu bor vattennära i Nacka och våra tre barn börjar bli äldre?
Njae. Nära ligger det inte men någon gång så.
Stora Alskär – en mäktig ö i yttersta skärgården
Ungefär så långt ut i Östersjön man kan komma i skärgården, ett par sjömil öster om Sandhamn, ligger ön Stora Alskär. Dit tog våra vänner oss för en dags häng, då många kanske dragit sig för att åka på grund av väntande eftermiddagsregn och lite oklara vindar. Vi tog rätt beslut – och fick tack vare det kommande vädret ynnesten att ha ön helt för oss själva. Så ser det inte ut ofta, fick vi veta.
Och vilken ö sen! Stora Alskär har en otroligt häftig natur, med klippor som är helt mjuka från inlandsis och vågor och en härlig, långgrund sandstrand.
Vi grillade hamburgare på klipporna, barnen hoppade och hängde på stranden och det var bara så oerhört ljuvligt. Visst skrev jag maxad semesterkänsla i inledningen? Jo, så.
Visst saknas den riktiga högsommarvärmen och jag kan villigt erkänna att avsaknaden av den påverkat min semesterkänsla och med det lite av humöret i år, men dagen på Stora Alskär var oavsett detta en fullpoängare.
Vi gick runt ön, och jag slogs så av det där med naturen. Den är så speciell i skärgården, och då inte minst långt ut, som på Stora Alskär – där miljön är så ruff och naturen av det så speciell. Det kan låta som en fånig jämförelse men jag fick så starka känslor om Galapagos där. Där är ju öarna utsprutade från vulkaner i havet, och karga med speciella klippor, långa vidder, kaktusar och sandstränder. Flera gånger tänkte jag att det hade passat bra med stora ödlor chillandes på klipporna. Well. Sälar kan hända iallafall.
Odon, förresten, har ni hört talas om det? Vi sprang på ön på ett enormt hav av vad som såg ut att vara blåbär – men större, med knotigare grenar. Köttet var vitt och blåbärssmaken påtaglig men inte lika stark som vanliga blåbär. Jag använde min plant-app för att identifiera och googlade vidare och kunde konstatera att det var Odon – en speciell blåbärssort. Har ni någonsin sett det? Så coolt med den speciella växtligheten på dessa öar. Som en egen klimatzon!
Och så blev det vecka 32…
Nu är det måndag, vi har varit hemma och levt snarare resort-liv hemma i huset i några dagar och vår gemensamma semester är slut då Henke börjat jobba igen. Nu blir det jag och barnen en vecka innan även jag sätter igång, och den kommer gå i samma stil. Här.
