När Stella var liten läste jag lite i ”Växa och upptäcka världen”, som är en bok som beskriver sju utvecklingssprång under barnets första år. Jag tyckte boken var bra, men samtidigt så är det lite ”vagt”, och på något sätt så kan väl alla små förändringar hos barnen förklaras med en eller annan utvecklingsperiod, typ. Lite som ett horoskop ”under den närmaste tiden kommer…” – och så någon beskrivning som stämmer in på 99% av alla som läser.
Den här gången har jag inte plockat fram boken, men i förrgår var Max allt lite klängigare än vanlig. Fast jag gillar inte ordet ”klängig” när det gäller bebisar, vill de ha närhet så är det närhet de ska ha. Lite gnälligare var han dock. Han följde upp det med att igår sova, sova, sova. För natten somnade han redan runt 20, vilket således gav en första 12-timmarsnatt – stort! Ja, mat såklart, 03 och 06.
Idag har han varit nöjd men också sovit mycket och (förmodligen) somnat för natten vid 20 även idag. Och på något vis känns det nästan som att det är idag han verkligen börjat upptäcka världen. När vi badade tidigare idag så spanade han mer än aldrig förr på alla roliga grejer i badet – blad och växter, figurer och färger. Liksom med piggare ögon, mer nyfiket. Leendena blir fler och fler, och man får mer direkt kontakt med honom.
Så nog är det kanske just ett utvecklingssprång han genomgått. Kanske måste jag leta fram boken, ändå… För lite roligt är det ju ändå att läsa om, och se om man kan relatera till de steg som det redogörs för där.