Ja den här tiden (strax före 20) brukar jag oftast vara på väg till gymmet på måndagarna. Well, inte idag. Henke är i London på jobb i några dagar så jag har markservicen, men det är inte därför jag är så trött. Jag hade svårt att somna igår, för jag låg och hade ångest inför Tjejvasan. Det har slagit mig att logistiken är tuff. Mitt fäste var verkligen obefintligt igår och även om det till mångt och mycket berodde på spåren så verkar min tejp vara helt sliten. Den ska ju hålla i typ 30 mil? Jag har nog knappt åkt hälften, eller ens en tredjedel. Det innebär att jag bör valla, och även om jag inte behöver några proffs-förutsättningar så tror jag loppet blir roligare om skidorna är okej. Men jag kommer till Borlänge rätt sent på fredag då jag jobbar heldag hemma i Stockholm först, och all vallning sker i Mora men vi lär åka direkt till Mora och vidare till Oxberg med buss tidigt på lördag morgon. Struligt!
Att jag igår somnade sent och imorse vaknade tidigt visade sig rejält på eftermiddagen då det var så illa så jag fick nypa mig i fingrarna för att hålla mig vaken på ett av dagens sista möten. Så, jag ska vara mogen och gå och lägga mig nu – när Max knappt somnat. Visseligen med tredje boken om mr Grey så jag lär väl inte somna än på en timme eller två – men förutsättningarna finns ju.
Apropå Tjejvasan så åker jag verkligen med noll krav på mig själv. Ta mig runt, liksom. Givetvis så bra jag kan, men jag har verkligen ingen press på mig. Det är ovant för att vara mig, vid alla lopp och sådant brukar jag vara rätt hård mot mig själv. I tjejgänget (där vi landat på 5 som kommer åka, de flesta ”motvilligt”) är det inte direkt muntra miner, men vet ni hur jag känner kring detta med Tjejvasan? Jo såhär.
Jag tycker att jag är så duktig som tar mig för det här. Som införskaffat utrustning, som lärt mig en ny idrottsform från i princip scratch. Det är jag verkligen stolt över! Vinsten är att jag lärt mig njuta riktigt mycket av en ny idrott. Med det sagt så ser jag verkligen fram emot lördag, trots min rätt stora rädsla kring okunskapen i hur hela arrangemanget fungerar. (Bara nu det löser sig med det där fästet. suck)