Ny soffa är givet när vi flyttar. Nya vardagsrummet är riktigt stort, och vi skulle vilja ha en rejäl soffa som passar såväl till mycket folk som bekväma hemmakvällar. Igår började vi spana lite, och hittade den här bamsedoningen.
Enormt mysig!
Fast igår kväll när vi kom hem så mätte vi lite på planritningen och även om vardagsrummet är av det större slaget med sina 40 kvm så är nog just den där soffan gränsfall med sina 3,70 m. Väggen den är tänkt stå mot är drygt 7 meter lång, men bortanför soffan ska matsalsmöbler få plats och det får verkligen inte kännas tajt – öppna ytor is the shit tycker vi.
Men det finns iallafall många liknande varianter så vi får spana vidare. Det var bara att den där var så nice med halvhörnet, alltså inte divan-sidan utan den andra.
Fast kanske får en lite mer strikt och därmed mer stilren bli bättre. Men det är lite något av en konstant fajt mellan mysigt och stilrent för oss. Men… man ska ju bo och trivas, så oftast vinner mysigt. I en lagom kombo, dock. 🙂
Apropå att känna sig hemma så tycker jag att helt svart-vita inredningar med högblankt rakt igenom osv är supersnyggt och coolt, men jag skulle aldrig kunna bo så. Inte i de extremaste (snyggaste?) varianterna. I en trendspaningskatalog anno 2008. Trendigt i all ära så behöver det vara hemtrevligt också. Mysigt, som sagt. Allra helst en blandning av nytt och snyggt och ärvt och gamla loppisfynd. De senare ligger dock mest på vänt på ett hus. Well well, vi får väl se vart vi landar…