Instagram Feed Instagram Feed Instagram Feed Instagram Feed Instagram Feed Instagram Feed

När det nästan bubblar över av allt som ska bli

Energin hemma är inte den högsta. Alltså, det tar verkligen på krafterna att bo i renovering, jobba heltid, ha barn med många aktiviteter där säsongerna just nu överlappar mellan vinter- och sommarsporterna och det är allmänt mycket som behöver göras eller som händer. Lägg därtill riktigt hyfsat träningssug och joggingturer som pressas in, om än gladeligen, så – well. Det blir inte mycket tid över och stundtals kan jag känna mig rätt dränerad. Energin läcker. Samtidigt har jag fortfarande tålamod med renoveringen, som nu nästan exakt pågått i två veckor. Vi hankar oss fram, med pastakok hos grannarna och helfabrikat som färdigställs i micron. Pust.

Ljus i tunneln? Jodå, helt okej. Köket är mer eller mindre på plats men bänkskivorna mättes först i slutet av förra veckan och tar minst två veckor, och innan dess kan det inte kaklas och ugn/spis/diskmaskin inte dras igång. Det tar nog lika lång tid till som det redan gått innan allt är på plats. Däremot hoppas jag att golvet färdigställs om inte idag så senast imorgon. Det vore skönt bara att flytta livet till det våningsplan där vi har umgängesytorna, känner jag. Tills dess är varje yta i huset temporär med tillhörande stök. Och stöket har en förmåga att krypa under skinnet, på mig men kanske ännu mer på Henke.

Men det är nu, och en del av mig är så pepp på allt roligt som händer framöver (förutom att köket ska bli klart dvs). Vi har ett så festligt år framför oss och utöver det några resor som är bestämda men inte detaljplanerade. Så, samtidigt som jag inte varken vill eller orkar vara någon annanstans än här och nu och min längtan om dagarna handlar om att komma hem och se vårt förändrade hem växa fram, så ser jag fram emot en jäkla härlig period framåt.

Bröllop och 40-årsfester

För några år sedan var det tätt med bröllop i vårt umgänge. Numera är det snarare det omvända, och nog är de saknade – de härliga bröllopen med tillhörande fester. I år får vi äntligen gå på ett igen, och det blir en majhelg på inget mindre än vackra Heagårdens skafferi utanför Halmstad. Peppen!

I umgänget är det många som fyller 40 i år, och av dem är det många som planerar in fester. Sommarhalvårets helger kommer bli festligare än på länge, och med barn som är äldre känner jag någon form av frihetskänsla. Lite som en känsla av… som jag vill och fortfarande kan, eller kan igen, och faktiskt förtjänar och jag får faktiskt känna så. Den känslan gör peppen över detta ännu större. Har någon form av längtan efter att vara slarvig. Någon som kan analysera vad den kommer ifrån? Det liksom bubblar i mig av mogen omognad. Hehe.

Längtan efter resor och upplevelser

Vi brukar spendera sommaren inom Sveriges gränser, och bilen brukar rulla många mil. Västkust, Halmstad, Bohuslän, Dalarna, Åre, Stockholm – och en massa där emellan. Att resa vintertid och göra Sverige sommaren är ett koncept vi oftast siktar mot. Men inte i år! Efter fyra år (!) i Sverige sommartid så blir det i år medelhavet igen och det ska bli så härligt. Lika härligt känns det att åka till ställen vi varit på tidigare. Sådana där man bara vet att det är bra, så bra. Där man kan lämna “lära känna” och “checka av måsten” och kan fokusera på bara det allra bästa och/eller mest efterlängtade. Chill, sköna dagar, umgänge och möjligen någon ny upplevelse för att toppa.

Palma och Port de Soller

Först ut är Palma och Port de Soller på Mallorca. Jag är visserligen ingen extremt frekvent Mallorcabesökare men har några besök på ön bakom mig – men det finns mycket jag vill återuppleva såväl som uppleva. I vintras skrev jag en del tips om Mallorca som jag kommer att ta fasta på själv. Läs gärna massor med fin Mallorcainspiration här. Till Mallis åker vi med Henkes hela storfamilj – föräldrar, syster med familj och så vår då. Snacka om win för alla!

Kreta och Paleochora

Senast vi var vid medelhavet sommartid var det Kreta som var destinationen (därav val av bilder till inlägget, från där och då). Fyra år sedan som sagt. Då hade jag nog inte trott att det var just dit vi sedan skulle återvända, men så blir det. Inte Rethymnon och eget hus som då – den byn var inte så kul faktiskt, tycker jag, utan istället åker vi till sydvästra spetsen och en by som heter Paleochora. Populärare bland kretaborna själva än turister och allmänt supercharmigt, säger ryktet.

När vi sommaren 2015 var på Kreta var jag halvvägs in i graviditeten med Meja och klarade inte det jag ville helst på ön upplevelsemässigt; vandra Samariaravinen. Den heldagsutflykten med lång vandring kändes – när det väl kom till kritan, där och då – för tuff helt enkelt. Men nu, med dessutom lika stort sällskap som till Mallis men nu med min sida av släkten, så måste chansen komma. Dessutom ligger Paleochora väldigt nära stället där Samariaravinen möter havet igen. Som jag ska! Och, kanske kan jag med tanke på resans uppställning få med mig Henke. Det vore dröm!

Resorna ovan är för att fira. Två svärföräldrar fyller jämt, och en egen mamma likaså. Som det är värt att få resa ihop!

Och så Sverige…

Men, såklart blir det Sverigeupplevelser framöver också. Det är ju trots allt rätt land att befinna sig i under sommarhalvåret. Jag hoppas blanda favoriter (Dalarna och Åre) med några nya städer och ställen.

…och kanske längre bort..?

Och okej, drömmen om en längre (jobb-)resa lever också. Vi får återkomma till det!

Men nu – luncha klart och längta hem för att se dagens avklarade renoveringsetapp. Hej här-et och nu-et!

Följ mig!

Mer läsning...
Förändringens vecka – eller iallafall en ny vana